Tre skäl att ansöka om finansiering för Innostäder

Jag dristar mig ändå till att ta upp tre aspekter som krydda till dina funderingar på om finansieringsinstrumentet för hållbar stadsutveckling som förverkligar ekosystemavtalen är lämpligt.  

Under de kommande sju åren uppstår det knappast en situation, där lika många finansieringsutlysningar skulle öppnas samtidigt.  Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland startar.  På projektspråk betyder det att ERUF-utlysningarna öppnas.  Samtidigt öppnas utlysningarna för ekosystemavtalsstäderna.  

Ekosystemavtalen finansieras också med ERUF-finansiering.  Följaktligen är det många i städerna som frågar huruvida det lönar sig att ansöka om finansiering via ekosystemavtalsutlysningen eller via den allmänna ERUF-utlysningen. 

Kort om ekosystemavtalen 

Staten ingick avtal som stärker innovationsverksamheten med 16 stadsregioner i februari 2021. 0} 
Målet för ekosystemavtalen är att skapa försöks- och innovationsmiljöer på internationell nivå.  För det har respektive stad med sina aktörer valt ut tyngdpunktsområden för sitt ekosystemavtal.  De tyngdpunkter som valts förenar teman för hållbarhet: hållbar energi, hållbara modeller för konsumtion och produktion, hållbara städer, hälsosamt liv och välfärd samt hållbar industri och industriell omställning.  Man kan säga att ekosystemavtalen är ett sätt för städerna att stöda ett förtätat samarbete mellan näringsliv, högskolor och andra aktörer, så att de tillsammans kan svara på utmaningarna som den gröna och digitala omställningen ställer. 

Ekosystemavtalen förverkligas genom ERUF-finansiering.  I år utdelas inom ramen för 16 avtal 21,6 miljoner euro. I många regioner utlyses samtidigt ERUF-finansiering enligt ekosystemavtal och allmän ERUF-finansiering.  Därför frågar kanske aktörerna i regionerna i vilken situation det lönar sig att ansöka om pengar enligt ekosystemavtalet och i vilken ur den allmänna ERUF-finansieringen. 

Det slutliga beslutet fattas naturligtvis alltid av den sökande.   Jag dristar mig ändå till att ta upp tre aspekter som krydda till dina funderingar på om  finansieringsinstrumentet för hållbar stadsutveckling som förverkligar ekosystemavtalen är lämpligt.  

1.    Projekten som förverkligar ekosystemavtalen är strategiskt viktiga projekt för staden.

Låt oss vara ärliga.  EU:s och statens finansiering av ekosystemavtalen utgör åtta procent av hela EU-finansieringen som utdelas under programperioden.  Därför har städerna intresse av att få tag i de berömda hävstångspunkterna, som med liten satsning åstadkommer mycket rörelse. 

Städerna gör en innehållsmässig bedömning av projekten och naturligtvis är man i städerna intresserade speciellt av hur de här projekten framskrider.  De lokala ledningsgrupperna för ekosystemavtalen följer upp projekten och kan upptäcka lämpliga fortsatta stigar eller finansieringsmöjligheter.  Således kan man säga att finansiering av ekosystemavtal skapar förutsättningar för en kontinuerlig utveckling och inte bara ett enskilt projekt.  
Varje Innostad har en stark vilja att skapa ramar för verkningsfull projektverksamhet och för detta erbjuder ekosystemavtalen en ypperlig inramning. 

Härav följer ett självklart ansökningstips: om du vill att ditt projekt ska finansieras ur ramen för ekosystemavtal, ska du försäkra dig om att det är förenligt med ekosystemavtalet. 

2.    Det finns ett verkligt behov av att utveckla tyngdpunktsområdena som man tagit fasta på i avtalen.  

Givetvis kan finansieringsinstrumentet inte garantera om projektet lyckas eller inte.  Ekosystemavtalet ökar ändå sannolikheten för att det finns behov av lösningar samt en lokal aktörsgrupp som kan ta tag i lösningarna som producerats i projektet.  Städernas roll i innovationsekosystemet kan vara av olika slag: finansiär eller leverantör, stöd till exempel i olika tillstånds- eller planläggningsärenden, koppling till invånarna och så vidare. 

Av finansieringsandelen för ERUF-projekt som förverkligar ekosystemavtal kommer 60 % från EU och staten, 40 % ska vara finansiering från staden eller annan offentlig finansiering.  Också finansieringsandelen är tecken på städernas centrala roll vid utvecklingen av försöks- och innovationsmiljöer.  

Härav följer ett till ansökningstips: ta kontakt med kontaktpersonen för ekosystemavtalet i din egen stad.  Jag är helt säker på att du får insikt i stadens utgångspunkter och avtalets innehåll samt information om arrangemangen för den egna finansieringen. 

3.    Projektet blir en del av Innoverande städer och samhällen-helheten.  

Innoverande städer och samhällen erbjuder projektgenomföraren en referensram, där fungerande lösningar och god verksamhetspraxis eventuellt också kan användas på annat håll.  Om en lösning fungerar i Kuopio, varför inte fundera på möjligheterna att ta i bruk den i Esbo, Lahtis eller Rovaniemi?

Innoverande städer och samhällen får bakgrundsstöd av en nationell styrgrupp och till exempel sådan verksamhet som siktar mot internationella nätverk sparras bland annat av Business Finlands substansexperter.   

Härav följer ännu ett tredje ansökningstips: köket planeras som en del av hemmet och hemmet som en del av bostadsområdet.  Även ett projekt lönar det sig att planera som en del av den nationella och internationella helheten!

Riina Pulkkinen

Skribenten fungerar som utvecklingschef hos Birkalands förbund.  Till Birkalands förbunds uppgifter hör att koordinera förverkligandet av ekonomisystemavtal som en del av Innostäder-sammanslutningen.  Målet är att skapa världens bäst fungerande försöks- och innovationsmiljö före år 2030! Innostäder stärker sin kompetens och sina samarbetsnätverk under temana grön omställning, digital teknologi och välfärd.

Prenumerera på nyhetsbrevet (på finska).