Lönekostnadsmodeller

Under programperioden 2021–2027 ersätts även projektets lönekostnader antingen helt eller delvis med förenklade kostnadsmodeller.  De kostnadsmodeller som är tillgängliga i varje enskild projektutlysning meddelas i ansökningsannonsen. Finansieringsmyndigheten fattar det slutliga beslutet om lönekostnadsmodellen som används i projektet i stödbeslutet.

Stödmottagaren måste använda samma lönekostnadsmodell för alla projektpersonalens uppgifter i projektet, och den kan inte bytas medan projektet pågår. I grupprojekt rekommenderas att man använder samma lönekostnadsmodell för alla stödmottagare. Två olika alternativa lönekostnadsmodeller finns: 1) enhetskostnadsmodell för lönekostnader och 2) ersättande av lönekostnader på basis av faktiska och betalda stödberättigande kostnader samt procentuell ersättning för lönebikostnader och semesterpenning (standardiserad bikostnadsmodell).

Kort om lönekostnadsmodellernas huvudpunkter:

Enhetskostnadsmodell för lönekostnader (s.k. timpris, 1 720 h) 

Standardiserad bikostnadsmodell

  • Lönekostnadsmodellen kan användas i projekt som finansieras med stöd av lagen om företagsstöd och som har lönekostnader.
  • Den kan även användas i projekt som finansieras med stöd av finansieringslagen och som har lönekostnader.
  • Stödmottagaren har ingen skyldighet att ta i bruk separat arbetstidsbokföring för att bekräfta rätten till stöd för den heltidsanställda eller deltidsanställda projektpersonalen.
  • Lönekostnader exklusive lönebikostnader och semesterpenning ersätts på basis av faktiska och betalda stödberättigande kostnader.
  • Arbetsgivarens lönebikostnader och semesterpenning ersätts som fast procentuell andel (s.k. standardiserad bikostnadsprocentandel).
  • Standardiserade bikostnadsprocentandelar har fastställts separat för yrkeshögskolornas undervisningspersonal och övriga projektpersonal (länk till beslutet).

 Enhetskostnadsmodell för lönekostnader

Finansieringsmyndigheten kan besluta att lönekostnaderna för ett projekt ersätts genom en timbaserad enhetskostnadsmodell. I modellen beräknas stödberättigande lönekostnader på basis av godtagbara enheter, dvs. godtagbara timmar istället för faktiska kostnader. Faktiska lönekostnader verifieras inte med ett utdrag ur projektets bokföring. Arbetstidsbokföring krävs såväl för personer som utför arbete för projektet på heltid som på deltid och det är det viktigaste verktyget för verifiering av lönekostnader i enhetskostnadsmodellen.

En timbaserad enhetskostnad ska beräknas genom att den årliga på dokument baserade bruttopersonalkostnaden divideras med 1 720 timmar, oberoende av arbetstagarnas verkliga årliga mängd arbetstimmar. Om det är fråga om en person som tidigare arbetat i organisationen på deltid och man inte har tillgång till en bruttopersonalkostnad som direkt motsvarar en 100 procentig arbetstidsandel, ska bruttopersonalkostnaden före beräkningen av enhetskostnaderna jämkas så att den motsvarar en 100 procentig arbetstidsandel. För att fastställa de årliga lönekostnadernas bruttopersonalkostnader finns även andra sätt, som beskrivs närmare i förslaget till förordning om stödberättigande kostnader. 

Den sökande ska visa den senaste årliga bruttopersonalkostnaden för varje uppgift som tilldelats projektpersonalen skilt för sig som en del av sin stödansökan. I den årliga bruttopersonalkostnaden räknas också semesterlön och lön för lediga perioder in. EURA 2021-systemet beräknar arbetsgivarens lagstadgade lönebikostnader och den på tjänste- eller arbetskollektivavtal baserade semesterpenningen automatiskt som genomsnittlig procentuell andel (standardiserad bikostnadsprocentandel, (länk till HVO:s beslut) på basis av den årliga bruttopersonalkostnad som den sökande meddelar.  

Som stödberättigande lönekostnader för ett projekt kan ersättas lönekostnaderna för en person som hör till den projektpersonal som anges i stödbeslutet. Dessa lönekostnader beräknas genom att enhetskostnaden multipliceras med de godtagbara timmarna. Stödmottagaren ska i fråga om alla som arbetar med projektet föra arbetstidsbokföring, av vilken framkommer det arbete i timmar som har utförts för att genomföra projektet. Om godtagbara, stödberättigande timmar som används för beräkning av lönekostnader regleras i 6 § i förordningen om stödberättigande.

 Antalet timmar som används för beräkningen av de stödberättigande lönekostnaderna får inte under något verksamhetsår för projektet överstiga 1 720 timmar i fråga om dem som arbetar på heltid med projektet och det timantal av 1 720 timmar som beräknats med en procentandel som motsvarar det i stödbeslutet godkända deltidsarbetet för projektet i fråga om dem som arbetar på deltid med projektet. EURA 2021-systemet följer verksamhetsårens ackumulerade timantal i utbetalningsansökan och förhindrar att det överskrids. Med verksamhetsår avses en ett år lång referensperiod som följer på projektets startdatum, dvs. en period på 12 på varandra följande månader och efterföljande 12 månaders perioder.

 Standardiserad bikostnadsmodell

 Det förmedlande organet kan besluta att projektets lönekostnader exklusive lönebikostnader och semesterpenning ersätts på basis av faktiska och betalda stödberättigande kostnader. Då ersätts stödmottagaren för arbetsgivarens på lag baserade lönebikostnader och på tjänste- eller arbetskollektivavtal baserad semesterpenning som en genomsnittlig procentuell andel av lönekostnaderna exklusive lönebikostnader och semesterpenning (standardiserad bikostnadsprocentandel).  EURA 2021-systemet beräknar automatiskt den standardiserade bikostnadsprocentandelen på basis av lönekostnaderna.

I understöd för utvecklande av företag och understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö som finansieras med stöd av lagen om företagsstöd (758/2021) tillämpas alltid denna lönekostnadernas ersättningsmetod.

 I den standardiserade bikostnadsmodellen har stödmottagaren ingen skyldighet att ta i bruk separat arbetstidsbokföring för att bekräfta rätten till stöd för den heltidsanställda eller deltidsanställda projektpersonalen.

 Lönekostnaderna för dem som arbetar på deltid med projektet ska beräknas som en fast procentandel av de stödberättigande lönekostnaderna på basis av den fasta andel av arbetstiden som månatligen används för projektet. Stödmottagaren ska fastställa den fasta procentandelen per arbetstagare som en del av sin stödansökan. Den tidigare nämnda fasta procentandelen ska baseras på en uppskattning av en genomsnittlig procentandel av arbetstagarens totala arbetsmängd för projektet.

Lönekostnader för semester och lediga perioder är stödberättigande till den del lönerna har intjänats under den tid för genomförande av projektet som anges i stödbeslutet och faktiskt har betalats till arbetstagaren före inlämnandet av ansökan om utbetalning av stödet. Kostnader som föreslås som reserver, som stödmottagaren ännu inte betalat till arbetstagaren, godkänns inte över huvud taget.