Programmet förnybart och kompetent Finland 2021–2027 som utvecklare av turistnäringen i Finland

Vid Europadagen hade över 3 800 projekt startats och offentliga medel på över en miljard euro hade redan avsatts för dem. Projekten är många och deras konsekvenser sträcker sig till varje finländares vardag. En av de centrala branscher som stöds av programmet är turismen, där 229 projekt identifierades vid granskningen i mitten av april. De hade fått mer än 87 miljoner euro i offentlig finansiering. Det är dock inte helt entydigt att skilja turistprojekt från stora projekt. i synnerhet i fråga om kulturprojekt kan gränsdragningen mellan om projektet särskilt betjänar turister eller lokala invånare ofta vara tvetydig.

Om klassificering av turismprojekt

Turismprojekt kan kategoriseras på flera olika sätt. av de projekt som finansieras genom programmet skiljer sig de projekt som hänför sig till kultur och evenemang tydligast (39 st., offentlig finansiering 9,7 miljoner euro), naturturismprojekt (40 st., offentlig finansiering 9,6 miljoner euro) samt trafikprojekt som förbättrar turistkoncentrationernas tillgänglighet och säkerheten för olika mobilitetsformer (15 st., 14,0 miljoner euro). Utöver dessa finns det ett stort antal projekt som är svårare att avgränsa till en viss kategori – inom samma projekt kan man utveckla både digitala system och marknadsföring eller investera i nya inkvarterings – och restauranglokaler och samtidigt utveckla programtjänsterna. Det identifierades rentav 135 sådana projekt som i större utsträckning förbättrar förutsättningarna för turism och för dem har anvisats offentlig finansiering till ett belopp av 53,7 miljoner euro.

Projektens innehåll är brett

En närmare granskning av de finansierade turistprojekten visar att de är mångsidiga. I naturturismprojekten har man bland annat förbättrat ruttinfrastrukturen, byggt kundservicelokaler, utvecklat programtjänsterna och möjligheterna att tillämpa digitalt innehåll samt utarbetat masterplaner. Dessutom har man t.ex. kartlagt möjligheterna till mångsidig användning av myrmarker som tas ur torvutvinning.

Projekten inom kultur och evenemangsbranschen har fokuserat på t.ex. identifiering av affärsmodeller som hänför sig till evenemang, idéskapande av evenemangskoncept, produktifiering av tjänster, digitalisering av tjänster och försäljningsprocesser eller t.ex. beräkning av evenemangens koldioxidavtryck och utveckling av en metod för uppföljning av klimatförändringarnas konsekvenser för byggnadsarvsobjekten.

I trafikprojekten har man förutom att bygga cirkulationsanslutningar, trafikljus, korridorer, gång – och cykelleder och hamnanläggningar också utvecklat t.ex. resekedjor och digital tillgång till resetjänster. Det har också utvecklats en affärsmodell för den elektroniska flygtrafiken. Det bör noteras att ERUF-projekt som hänför sig till transportinfrastrukturen i programmet kan finansieras endast med särskild finansiering som beviljats i östra och norra Finland på basis av s.k. gles nordlig bosättning.

I andra projekt som i större utsträckning förbättrar förutsättningarna för turism har man utöver investeringar i inkvarterings – och restauranglokaler samt i serviceutbudet utarbetat bl.a. en verksamhetsmodell för mätning och analys av antalet turister, utvecklat kompetens inom snö – och isbyggande, gjort marknads – och internationaliseringskartläggningar samt utredningar om tillväxtpotentialen, effektiviserat marknadsföringen och beaktat också miljöaspekter t.ex. genom att utveckla verktyg för mätning av mötesturismens och resekedjornas koldioxidavtryck.

Alla tre fonderna i programmet stöder turistnäringen

Under denna programperiod har drygt en tredjedel av Lapplands hittills reserverade ERUF-finansiering och nästan hälften av FRO-finansieringen riktats till projekt inom turismbranschen (figur nedan). I Norra Österbotten och Kajanaland har drygt en fjärdedel av ERUF-finansieringen och i Södra Savolax nästan en fjärdedel riktats till turistprojekt. Av JTF-finansieringen har Södra Karelen (36%) riktat näst mest till turistprojekt efter Lappland. Det är dock också värt att notera att andelen projekt som stöder turistbranschen i vissa landskap med stort antal turister (Nyland, Birkaland, Egentliga Finland) kommer att vara rätt liten i förhållande till hela projektbeståndet – å andra sidan kommer turistnäringen i dessa befolkningsrika landskap dock inte att höra till de viktigaste näringarna mätt i omsättning eller arbetskraftens andel.

Skillnaderna mellan landskapen är betydande

Turismens andel av näringsstrukturen varierar mellan landskapen. Detta återspeglas också i den roll som turistprojekten får när det gäller att rikta landskapens EU-finansiering (figur nedan). Det överlägset största antalet turismprojekt (30 procent av alla turismprojekt inom programmet) har inletts i Lappland, vars utveckling av turismens infrastruktur och tjänster i synnerhet med ERUF-finansiering redan har en historia som sträcker sig över flera programperioder. Mätt med finansiering och projektmängder följer Norra Österbotten och Södra Savolax.

Under denna programperiod har drygt en tredjedal av Lapplands hittills reserverade ERUF-finansiering och nästän hälften av FRO-finansiering riktats till projekt inom turismbranschen (figur nedan). I Norra Österbotten och Kajanaland har drygt en fjärdedel av ERUF-finansieringen och i Södra Savolax nästan en fjärdedel riktats till turistprojekt. Av JTF-finansieringen har Södra Karelen (36%) riktat näst mest till turistprojekt efter Lappland. Det är dock också värt att notera att andelen projekt som stöder turistbranschen i vissa landskap med stort antal turister (Nyland, Birkaland, Egentliga Finland) kommer att vara rätt liten i förhållande till hela projektbeståndet – å andra sidan kommer turistnäringen i dessa befolkningsrika landskap dock inte att höra till de viktigaste näringarna mätt i omsättning eller arbetskraftens andel.

För den föregående programperioden, de olika finansieringsinstrumenten – inkl. EU: s strukturfonder – betydelsen som utvecklare av turismbranschen utreddes i större utsträckning i den rapport om offentligt stöd till turismprojekt i Finland 2014–2020 som publicerades 2022. Enligt den utgjorde EU: s medfinansierade projektfinansiering (ERUF, ESF, Ejflu, havs - och fiskerifonden) cirka hälften av den totala finansieringsvolymen för turistprojekt. Lappland, Norra Österbotten och Södra Savolax var de tre största också i fråga om volymen av turistprojekt under den föregående programperioden. De senaste uppgifterna om utsikterna för turistbranschen finns i branschrapporten ”Turistbranschen på väg mot förnyad tillväxt”, publicerad 17.4.2024.

Text och bild: Harri Ahlgren